Zanzibar
Nu befinner vi oss på Zanzibar. Vi är samlade alla fem
volontärer. Elsa, Johan, Åsa, Ulla och jag. En fin ö med stränder som är helt
underbara och en sand som är mjuk, len och vit. Varmt och gott. Regnar mest på
natten. Men idag har det regnat hela förmiddagen. Vi sitter och summerar vår
tid här. Det ser rätt olika ut utifrån var vi varit. Vi som varit i Matema har
haft en landsbygdsupplevelse nära befolkningen och deras levnadsvillkor. Åsa
som varit i Tukuyu och Mbeya har levt med stadsbefolkningen och deras sätt att
leva. Elsa har levt mer i den akademiska delen med universitetet som bas norr
om Arusha. Så bredden på våra upplevelser blir mer omfattande när vi lägger
ihop dom. Alla är vi överens om att vi är nöjda med våra upplevelser även om
det varit svårt för en del av oss att få någon framförhållning med uppgifter
att få göra. Bibelskolan som Johan o jag varit på lever under ständig brist på
pengar och förnödenheter så mycket tid har ägnats åt att samla in pengar
till daglig verksamhet. Därför kan jag ha förståelse för att de inte har kunnat
planera vår närvaro på bästa sätt och att det har varit svårt för lärarna att
känna tid och ork för oss. Men jag har lärt känna många elever och lärare så vi
har haft bra utbyte av varandra på fritiden. Eftersom vi varit väldigt få Wazungu
(vitingar) så känns det som vi fått mycket uppmärksamhet och omtanke från
befolkningen vilket har känts priviligierat. Om fler ska åka ut så behöver
matchningen på volontärens arbetserfarenhet stämma överens med mottagarnas
behov av volontärsarbete. Det är viktigt för båda parter. Vi har varit på
resande fot i 14 dagar och fått uppleva mer av landet än Matema. Vi reste först
tillsammans med Lutherans Centers personal på Safari till Ruaha nationalpark.
Det blev en fin avslutning för oss och de som hjälpt oss med vår vardag. Vi åt
frukost varje dag på centrat och ofta middag. Nu var vi 12 personer som åkte
tillsammans i 3 dagar i en stor jeep. 2 övernattningar i Iringa och en heldag i
parken. Vi såg mycket olika djur och för flera av personalen var det första
gången de sett vilda djur på riktigt. Vi skildes åt i Iringa. Kändes vemodigt
för alla. Att mötas och skiljas är tidens gång så efter mycket kramar och
utbyte av Whats app. nummer så fortsatte vi på egen hand. Vi var kvar ett par
dagar i Iringa. En ren och trevlig stad. Vi hälsade på våra vänner från Sverige
och var på en jättemarknad. Efter att ha vinkat av Iringa så tog vi bussen till
huvudstaden Dodoma. Vi hade fått reda på att det var en missionär där som ägnat
en stor del av sitt liv åt att hjälpa massajbarn o ungdomar från en by som
heter Chitege. Jag ringde till Ulf som han heter och han hälsade oss välkomna.
Ulf plockade upp oss på busstationen och bjöd hem oss på lunch. Där träffade vi
många massajungdomar som vi åt tillsammans med. Sedan umgicks vi hela helgen
och fick lära känna Ulfs storfamilj. Han är fosterfar till många barn o
ungdomar. På söndagen hade vi avskedsfest på en italiensk pizzeria. Vi stod för
maten. Enkelt när vi inte behövde laga den själva. Vi skildes åt med många
härliga minnen. Ett stort tack till Ulf för din stora gästfrihet. Dagen
efter påbörjade vi vår längsta etapp till Dar Es Salaam. Vi var på lördagen och
köpte biljetter på busstationen. När vi kom dit på måndagsmorgonen så var
busstation jämnad med marken. Som tur var så gick bussarna ändå. Det ska byggas
mycket nytt i Dodoma har presidenten och premiärministern bestämt. Efter
mellanlandning i Dar två nätter så är vi nu på Zanzibar till tisdag. Tack för
den här gången och hoppas att ni fått till er en del intressanta berättelser.
Ta det lugnt i jul o nyår.
Karibu Tena Göran
Kommentarer
Skicka en kommentar